Landomtale - Åland

Åland är ett självstyrt, demilitariserat och enspråkigt svenskt landskap i Finland. Landskapet består av fler än 6 700 öar och skär i Östersjön mellan svenska och finska fastlandet.

Invånarantalet i Åland är idag större än någonsin, totalt bor där ca 28 500 personer. Ca 50 procent av befolkningen bor på landsbygden, ca 40 procent i Mariehamn och mindre än 10 procent bor i skärgården.[1]

Åland har egen lagstiftning inom de områden som finns specificerade i självstyrelselagen för Åland (FFS 1144/ 1991). Landskapets politiska styre kallas för landskapsregering och dess lagstiftande församling för Lagting.

 

Det åländska utbildningssystemet[5]

Självstyrelselagen anger att Åland har lagstiftningsbehörighet i fråga om undervisning och läroavtal. Därutöver ingår bland annat studie- och yrkesvägledning. Lagstiftningsbehörigheten omfattar således hela undervisningsväsendet inräknat gymnasieutbildningen. Det innebär att Ålands lagting (”riksdag”) kan besluta i frågor som gäller mål och innehåll för den utbildning som anordnas på Åland.[6]

Undervisningsspråket i samtliga skolor på Åland är svenska. Den nioåriga grundskolan ger en allmän 9-årig grundutbildning. Engelska språket är ett obligatoriskt undervisningsämne i grundskolan medan finska, franska och tyska är valbara ämnen.

I landskapet ges en treårig gymnasieutbildning. Ubildningen erbjuds i form av allmänbildande utbildning eller som grundläggande yrkesutbildning och ger gymnasieexamen med angiven yrkesinriktning eller så kallad studentexamen.[7] Sedan 1 augusti 2011 hör samtliga gymnasiala utbildningar till den nya myndigheten Ålands gymnasium. I myndigheten ingår två skolor: Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium.[8]

 Den allmänbildande utbildningen ges på Ålands lyceum. Det finns fyra olika inriktningar (humanistisk-samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig, estetisk och hälsa och idrott). Studietiden är tre år men kan vid behov förlängas till fyra år. Utbildningen på Ålands lyceum är studieförberedande med en bred allmänbildande undervisning. Utbildningen ordnas i kursform i de ämnen och i den omfattning som anges i läroplansgrunderna och följer i väsentlig del kursupplägg och innehåll i gymnasieutbildningen i Finland. Den studieförberedande utbildningen leder till finländsk studentexamen.

Den grundläggande yrkesutbildningen håller till på Ålands yrkesgymnasium. Yrkesutbildningen ger yrkesmässig behörighet för olika yrkesområden och utformas utgående från de aktuella kraven inom respektive bransch eller yrke. Utbildningen ges med följande inriktningar; ekonomi, hotell och restaurang, teknik, sjöfart och vård. Utbildningen leder till gymnasieexamen med angiven yrkesinriktning och ska dessutom förbereda för yrkesinriktad högskoleutbildning eller andra eftergymnasiala studier. Yrkesutbildningen kan även ges i form av läroavtalsutbildning.

De bägge skolorna leds av varsin rektor som tillsammans med förvaltningschefen och styrelsen vid myndigheten Ålands gymnasium ansvarar för skolornas ledning och utveckling. Ålands landskapsregering har tillsynsansvar för skolornas utbildning och myndighetens övriga verksamhet.[9]

Verksamheten vid Ålands gymnasium regleras i ÅFS 2011:13 LANDSKAPSLAG om gymnasieutbildning, ÅFS 2011:75 LANDSKAPSFÖRORDNING om gymnasieutbildning, ÅFS 2011:76 LANDSKAPSFÖRORDNING om läroavtalsutbildning och ÅLR 2011/5231 Reglemente för Ålands gymnasium.

 

Situationen på arbetsmarknaden[10]

Sysselsättningssituationen på Åland har varit mycket god sedan lågkonjunkturen i mitten av 90-talet. En förklaring till den goda sysselsättningen är Ålands utmärkta geografiska läge. Närheten till Stockholms- och Helsingforsregionerna gör det möjligt för framför allt ungdomar att hitta jobb och utbildningsplatser också då det är lågkonjunktur på hemmaplan.

Sjöfarten har under modern tid varit den dominerande näringen på Åland och har i allra högsta grad bidragit till dagens välstånd. Ålands skärgård ligger mitt emellan svenska och finska fastlandet och lockar stora mängder turister sommartid. Detta medför stora säsongsvariationer i efterfrågan av arbetskraft och innebär att servicenäringarna under högsäsong måste rekrytera från andra orter. Framtida utmaningar för den åländska arbetsmarknaden handlar bland annat om att fylla behovet av personal inom hälso- och sjukvårdssektorn samt den pedagogiska sektorn.

 

Genomförande och avhopp[11]

I det statistiska meddelandet Avlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland år 2012 beskrivs genomförda och avbrutna studieförlopp. Statistiken omfattar utländska studenter i åländska skolor men inte åländska studenter i lärosäten utomlands. Många ungdomar från Åland studerar utanför Åland, på fastlandet i Finland och i Sverige och dessa ingår alltså inte i statistiken.[12] 

Genomförande

De som elever som går allmänbildande gymnasieutbildning (Ålands lyceum) avlägger studentexamen. De som går grundläggande yrkesutbildning (Ålands yrkesgymnasium) avlägger grundläggande yrkesexamen, men kan därutöver välja att också avlägga studentexamen.

I det åländska utbildningssystemet är det upp till eleverna att välja om de vill avlägga studentexamen eller endast genomföra utbildningen med godkända betyg. Av de drygt 340 utexaminerade på gymnasienivå 2012 hade 131 personer avlagt studentexamen.

Bland de som utexaminerades 2012 fanns det en övervikt av kvinnor från Ålands lyceum (två tredjedelar) medan könsfördelningen var jämn från yrkesutbildningen. Inom de olika programmen på yrkesutbildningen var skillnaderna större. Fyra yrkesinriktade program utexaminerade endast kvinnor och fem program utexaminerade endast män.

I tabellen ovan går det att utläsa genomförandegraden för elever som påbörjade utbildning på ”gymnasialstadiet” från 2005 till och med 2009. För dessa elever gäller att genomföringsgraden inom normerad tid varierar mellan 70-77 procent. För de elever som påbörjade studierna mellan 2005 till 2007 går det också att utläsa genomförandegrad inom normerad tid plus 2 år och denna ligger runt 80 procent. Detta innebär att genomföringsgraden för elever på Åland påminner om den i de övriga nordiska länderna. En relativt stor del av varje årskull som påbörjar gymnasiet på Åland är dock med okänt studieresultat. Det är troligt att en del av dessa elever påbörjar nya studier på Åland eller utanför Åland.

Avbrott

I tabellen nedan ser vi avbrottfrekvensen för elever som startat på gymnasieutbildningen mellan 2010 och 2012. Det rör sig ett 30-tal avbrott per år för de utbildningsprogram som ingår i statistiken.

70 procent av avbrotten skedde efter högst två närvaroterminer[13] och den vanligaste kända orsaken var studier vid annan läroinstitution. Figuren nedan kommer från Ålands statistik- och utredningsbyrå och visar andelen gymnasiestuderande som avbrutit studierna 2012 efter antal närvaroterminer och avbrottsorsak.

NEET: s

För unga som avbryter gymnasiestudierna eller som aldrig påbörjar dem finns risken att fastna i ett utanförskap med varken studier eller arbete. I dessa fall kategoriseras de som NEET: s (Not in Education, Employment or Training).

En preliminär uppskattning från Ålands statistik- och utredningsbyrå visar att andelen NEET på Åland ligger runt 9 procent, vilket ungefär motsvarar nivåerna i de andra nordiska länderna. NEET är dock inte helt enkelt att mäta och olika metoder används i olika länder. 

Det finns en särskild uppföljning från 2011 av niondeklassare på Åland och vad eleverna gör ett år efter[14]. De allra flesta studerar, antingen ett tionde år i grundskolan eller i gymnasieutbildning. En del har flyttat från Åland och 5,5 procent antingen arbetar eller har okänd aktivitet. Det är bland de unga med okänd aktivitet vi kan hitta ungdomar i NEET.

 

Reformer och åtgärder

På Åland finns ett antal ”skyddsnät” för att hjälpa unga till fortsatta studier eller arbete. Dessa består av skolpersonal, insatser under Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS) och initiativ sprunget ur ett flertal projekt, bland annat med extern finansiering från Europeiska socialfonden (ESF), Emmaus och Ålands penningautomatförening (PAF).

I dagsläget finns verksamheten Katapult som är öppen för unga som hoppat av studierna. Tanken är att de unga ska komma in i ett socialt sammanhang och få en meningsfull vardag. De ska utveckla praktiska och sociala färdigheter som kan hjälpa dem att gå vidare till studier eller arbete. Ungdomarna deltar under 1-2 terminer på Katapult. Verksamheten har kapacitet för att ha ett femtontal unga i aktivitet.

För unga som är på väg att hoppa av finns också en ungdomslots som de kan vända sig till. Ungdomslotsarna är en verksamhet som riktar sig till personer i åldern 15 – 25 år som inte går i skola eller inte har ett jobb, eller som på något annat sätt behöver stöd till att bli mer motiverade och förbättra sin livssituation. En stor del av arbetet går ut på att hjälpa ungdomar i kontakten med olika myndigheter såsom psykiatrin, missbruksvården, socialen, Folkpensionsanstalten (FPA), AMS och skolväsendet. Ungdomslotsen fungerar som ett stöttande bollplank för ungdomarna, de kan mötas upp för samtal eller höras via hemsidan, via mejl eller telefon.

 

Utbildningsnivå och statistik

Med hjälp av befolkningsregistret kan man undersöka hur många av de utexaminerade under 2000-2012 som bodde i Åland sista december 2012. Av alla de som avlagt examen på Åland 2000-2012 var drygt två tredjedelar bosatta på Åland. Ser man till de olika studienivåerna bodde hälften av de som utexaminerats inom allmänbildande utbildning (teoretisk gymnasieinriktning) utanför Åland 2012, medan samma sak gällde en knapp fjärdedel av de som tagit examen inom yrkesutbildningen (yrkesinriktad gymnasieutbildning).[2]

Bland dem som tog examen från Ålands lyceum 2000-2006 var endast hälften bosatta på Åland 2012. Enligt Ålands statistik- och utredningsbyrå tyder det här på att en relativt stor del av de som vidareutbildar sig utanför Åland inte återvänder, åtminstone inte inom de närmaste åren efter slutförda studier.[3]

I och med att Åland inte är en stat i dess vanliga bemärkelse innebär det att statistik för Åland inte kan jämföras rätt av med statistik för andra länder. Eftersom ”att vara från Åland” inte är detsamma som en nationalitet så innebär det att åländska ungdomar som byter studieort faller bort från folkbokföringen i Åland och i stället räknas som till den nya orten. Åland har avtal med både Finland och Sverige som gör att åländska elever kan välja att studera en gymnasieutbildning på fastlandet Finland eller i Sverige. 2012 studerade nästan 1300 ålänningar utanför Åland varav 160 på gymnasienivå.[4] Problemet med folkbokföringen gäller i än högre grad unga som flyttar från Åland för att studera på högskola och innebär att utbildningsstatistiken för Åland inte blir heltäckande.

 

Källor/ läs mer

Ålands utbildningssystem. Översikt över utbildningen efter grundskolan (2014). Ålands landskapsregering

Ålands officiella hemsida www.aland.ax

Nordisk statistisk årsbok 2013, Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2013.

Ålands gymnasium http://www.gymnasium.ax/

Ålands statistik- och utredningsbyrå www.asub.ax

 

 

[1] Källa www.aland.ax uppgiften är från 31.12.2012, hämtat 6 dec 2013.

[2] Avlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland år 2012, Statistikmeddelande, Utbildning 2013:1 Ålands statistik- och utredningsbyrå.

[3] Avlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland år 2012, Statistikmeddelande, Utbildning 2013:1 Ålands statistik- och utredningsbyrå.

[4] Nyheter: Studerande utanför Åland 2012, www.asub.ax , Ålands statistik- och utredningsbyrå.

[5] Källa www.aland.ax Utbildning, hämtat 6 dec 2013.

[6] För mer ingående information om Ålands behörighet i utbildningsfrågor se publikationen Ålands utbildningssystem. Översikt över utbildningen efter grundskolan (2014). Ålands landskapsregering

[7] Källa www.gymnasium.ax Om Ålands gymnasium, hämtat 6 dec 2013.

[8] Källa www.gymnasium.ax Om Ålands gymnasium, hämtat 6 dec 2013.

[9] Källa www.gymnasium.ax Om Ålands gymnasium, hämtat 6 dec 2013.

[10] Källa www.aland.ax hämtat 6 dec 2013.

[11] Avlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland år 2012, Statistikmeddelande, Utbildning 2013:1 Ålands statistik- och utredningsbyrå.

[12]Statistiken bygger på individuppgifter som Ålands statistik- och utredningsbyrå fått från läroinrättningarna.

[13] Vårterminen har räknats som närvarotermin om personen varit kvar i skolan den första mars och på höstterminen har motsvarande datum varit första oktober.

[14] I mejl 21 nov 2013 från Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå.