Fastholdelseskaravanen (Danmark)

Fastholdelseskaravanen har genomfört ett flertal insatser i samarbete med utvalda erhvervs- og produktionsskoler[1] (yrkesutbildningar[2]) och Ungdommens Uddannelsesvejledning[3] för att säkerställa att fler unga, särskilt unga med utländsk bakgrund, genomför en yrkesinriktad utbildning.

Var: I samtliga regioner i Danmark.

Var: Danmark, nationell satsning.

Ansvarig aktör: Ministeriet for undervisning[4] i samarbete med utvalda yrkesskolor och UU-center[5].

När: 2008-2012.

Mål: Målsättningen har bland annat varit att öka ungas motivation och förutsättningar för att välja en yrkesutbildning och att öka andelen unga med utländsk bakgrund som fullför en yrkesutbildning.

Målgrupp: Unga, särskilt med utländsk bakgrund, som går på eller som kan tänkas börja på en yrkesutbildning.

Budget: Projektet har finansierats av statliga Satspulje-medel[6] och Europeiska socialfonden (ESF). Budget för 2008-2012 var totalt 71 miljoner DKK, varav 47,8 miljoner DKK var från ESF.

Bakgrund: I 2004 kom en rapport ut som klargjorde att endast fyra av tio unga med utländsk bakgrund som påbörjat en yrkesutbildning, också genomförde den[7]. Unga med utländsk bakgrund har, enligt flera undersökningar, större utmaningar med att påbörja och genomföra en yrkesutbildning. Andelen som hoppar av studierna är dubbelt så stor som för unga med dansk bakgrund. Samtidigt kommer antalet av tvåspråkiga unga ökas under kommande år, och det är därför viktigt att arbeta strategiskt och målriktat med genomföring för de unga som påbörjat en utbildning.  

Metodik: Fastholdelseskaravanen har bland annat gett stöd till kompetensutveckling av lärare, etablerande av läxläsningshjälp, mentorordningar, utveckling av föräldrasamarbete, pedagogiska metoder och intensivutbildning (intensiv læring dk.).

Evaluering: Ernst & Young har utfört evalueringen på uppdrag av Undervisningsministeriet.

 

Mer om projektet

Projektet startade som ett samarbete 2008 mellan det dåvarande Integrationsministeriet och Undervisningsministeriet. Insatserna har riktats till ett antal utvalda utbildningsinstitutioner, som mottagit ekonomiskt stöd och vägledning. Aktiviteterna på varje skola har i regel pågått under ett år.

Många har deltagit i projektet. Under 2008-2012 har Fastholdelseskaravanen samarbetat med 49 yrkesskolor (37 erhvervsskoler og 12 produktionsskoler) och 14 lokala nätverk med aktörer inom utbildningsområdet (utbildningsnav). Projektet har sammanlagt involverat (berört[8]) 86 317 elever, 9 042 anställda och 4 354 föräldrar sedan 2007/2008.

Evalueringen från Ernst & Young visar att förankring av insatserna lyckades på en stor del av skolorna också efter att ekonomiska bidrag inte längre betalades ut. Det är således än fler elever som berörts av aktiviteterna efter projektets slut än vad det var under projektets gång.

Ett brett spektrum av insatser. Insatserna har utförts inom Vägledning och stöd, Nätverk med ungdomen i centrum och Pedagogik, didaktik och metodik. Det har arbetats med inte mindre än tio typer av insatser i tre områden.

Insatstyperna är:

Utbildning av personal och andra (kompetensutveckling av lärare, vägledare och relevanta personer).

Pedagogisk utveckling, utprovning och undervisningsförsök (försök med särskilda fokus, metoder och verktyg).

Elevinriktade insatser

Insatser för att skaffa fram praktikplatser

Organisatoriska insatser

Mentorfunktioner

Verksamhetsdimensionen

Studiehjälp- och läxläsningscenter

Lokala förebilder (rollekorps dk.)

Nätverksmöten och konferenser

 

Några av metoderna beskrivs närmare nedan:

Lokalt rollemodelkorps (förebild): Tanken med att använda sig av lokala förebilder är att visa unga med studieproblem att det är möjligt att de också kan lyckas i studierna, trots utmaningar. Förebilderna har en lokal förankring och har själva upplevt många av de svårigheter som ungdomarna i projektet har i sin vardag, detta gör det enklare för de unga att identifiera sig med en person som lyckats i utbildningssystemet.

Familjesamarbete: Familjen spelar en viktig roll i barn och ungas utveckling och val av utbildning. Tanken är att när föräldrar och skola samarbetar, kan de bättre stötta de unga i deras utbildningsval och under utbildningstiden. Fasholdelseskaravanens erfarnheter med familjesamarbete är goda och visar, att flera unga tar sig igenom utbildningen, när det redan från början finns ett etablerat samarbete mellan skolan och familjen.

Språk i gråzonen: Språket har en avgörande betydelse för inlärningen och är därmed också en möjlig barriär i förhållande till förståelse av undervisningen. Många tvåspråkiga elever, men även en del elever med danska som modersmål, saknar språkliga förkunskaper för att tillgodogöra sig undervisningen. Dessa förkunskaper kan också benämnas gråzonsspråk, det är svårare funktionsord (däremot, därför, tvärtemot etc.), ord med överförd betydelse (”spetsa öronen”, ”vara rakryggad” etc.), ironiska uttryck och fackanknytna ord (ord som elever med dansk bakgrund kan räkna ut och som är ingången till fackord, till exempel ”tillsätta”, ”jämna”). Insatserna inom gråzonsspråk har gått ut på att styrka elevernas språkkunskaper. Idén har varit att inte endast göra detta på danskatimmarna men också som en del av undervisningen i den praktiskt orienterade undervisningen. För att stödja skolans personal har Fastholdelseskaravanen utarbetat ett kompetensutvecklande program i relation till gråzonsspråk. Som en del av programmet arrangeras kvällsmöten, kurser och inspirationsmaterial.

 

Kunskapspridning och vidareutbildning. För att driva projektet framåt har Fastholdelseskaravanen etablerat hemsidor och en uppsjö av olika publikationer för vägledning, tips och inspiration, pedagogiskt material, utbildningsmaterial med mera. Fastholdelseskaravanen har utvecklat www.gtilp.dk – Guiden til praktikplads och www.gtilp.dk/underviser: Guiden til pratikplads – vejledning til undervisere. Finn projektets samtliga produkter på Undervisningsministeriets hemsida.

Från utmaning till förankring – inspiration till process och metod. Projektet har lagt vikt på, att samarbetet tar utgångspunkt i skolornas och UU-centrens behov och intressen. För att säkerställa att så sker har Fastholdelseskaravanen utvecklat ett processverktyg för att starta upp samarbete om insatser på skolorna. Verktyget är i själva verket en slags orienterande text med praktiska råd och annat som särskilt bör uppmärksammas och gås igenom i samband med uppstart av en insats. Verktyget ska inspirera till en genomtänkt process och inte ses som ett statiskt recept och kan gärna på nytt gås igenom och förändras under insatsens gång.  Läs mer i materialet Fra utfodring til forankring – Inspiration til proces og metode.

Samarbetsprocessen med skolor och utbildningsnav. Ett stort fokus i projektet har legat på metodutveckling. Som avslutning och för vidarföring av nya kunskaper har publikationen Fra viden til handling utarbetats. Det är en katalog över centrala metoder, modeller, verktyg och undervisningsmaterial, som utvecklats i samarbete mellan projektorganisationen och de många samarbetspartners. Innehållet presenteras efter tematik och med exempel på olika insatser, metod och resultat.

 

Diskussion/lärdomar

Evalueringen är utförd både under projektets gång (följeforskning) med så kallade periodvisa utvärderingsrapporter och efter projektets slut med en slutrapport. Evalueringarna har särskilt tagit upp de upplevda effekterna av Fasholdelseskaravanens arbete och till viss mån även de kvantitativa effekterna av insatsen. De kvalitativa effekterna omfattar särskilt lärande och utveckling, medan de kvantitativa effekterna särskilt handlar om fasthållande av elever i utbildning och genomföring.

Statistikunderlaget för de periodvisa rapporterna bygger på kvalitativa intervjuer och kvantitativa data. Intervjuerna har genomförts med skolledare, lärare/vägledare och elever/föräldrar på 14 samarbetsinstitutioner.

Utvärderingen visar på positiva resultat. I evalueringen från Ernst & Young framkommer att genomföringsgraden är högre för målgruppen på de utvalda yrkesskolorna än för genomsnittet på samtliga yrkesskolor i Danmark. Insatsskolorna har dock också genomfört andra insatser förutom aktiviteter inom ramen för Fastholdelseskaravanen, vilka också kan också ha påverkat genomföringsgraden.

 I den kvalitativa utvärderingen, om hur insatserna uppfattats, framkommer att Fastholdelseskaravanen har bidragit till öka motivationen och förutsättningarna för att välja en yrkesutbildning för unga med utländsk bakgrund. De unga har också fått en ökad förståelse för utbildningarnas status och vilka karriärmöjligheter som de medför.

Fastholdelseskaravanen har infriat sina övergripande effektmål, vilket innebär att 86 317 elever, 9 042 anställda och 4 353 föräldrar varit berörda av insatsen sedan 2007/20008. Insatsen bedöms också som lyckad när det kommer till att nå positiva mål med olika aktiviteter, så kallade delmål. Detta är fallet när det kommer till att vidareutbilda pedagogisk personal så att de kan klara av att på ett bättre sätt hantera mångfald bland eleverna. Det gäller också i förhållande till att utveckla metoder och modeller för skola-föräldrasamverkan och för att elever med utländsk bakgrund ska känna sig välkomna och önskade i yrkesutbildningarna.

 

Länkar och referenser

Mer information:

Undervisningsministeriets hemsida om Fastholdelseskaravanen

Afsluttende rapport – Avsluttende effektevaluering af Fasholdelseskaravanen (2012), Ministeriet for börn og Undervisning/Ernst& Young. 

Fra viden til handling (2013), Ministeriet for börn og Undervisning.

Udlændinges vej gennem uddannelsessystemet (2004), Ministeriet for flygtninge, indvandrere og integragtion.

 

[1] Det finns ca 80 produktionsskolor i Danmark. Produktionsskolorna är en självständig skolform från 1985. Syftet med skolformen var och är att skapa en praktiskt orienterad läromiljö, som kan kvalificera unga till att genomföra en gymnasieutbildning (ungdomsuddannelse dk.) eller få arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Läs mer om produktionsskole här

[2] Yrkesutbildningar i Danmark kan sökas av unga efter grundskolan (folkeskolen dk.). De är dock inte högskoleförberedande på samma sätt som till exempel yrkesorienterade gymnasieprogram i Sverige, men ger i stället en yrkesexamen.

[3] Ungdommens Uddannelsesvejledning har ansvaret för vägledning om utbildning och arbetsliv till elever i grundskolan klass 6-9 (10) och är en insats under Undervisningsministeriet. UU är skyldig att följa upp unga som avbryter sin utbildning eller på annat sätt är inne i en instabil period i förhållande till arbete eller studier.

[4] Projektet var ursprungligen ett samarbete mellan Undervisningsministeriet och Integrationsministeriet.

[5] UU-center är lokala vägledningskontor för Ungdommens Uddannelsesvejledning (UU). UU-centren erbjuder vägledning om gymnasiestudier (ungdomsuddannelse dk.) och framtida arbete (ehrverv dk.) för unga under 25 år.

[6] Satspuljen är en särskild statlig budgetpost för insatser för sårbara grupper inom arbetsmarknad, hälsa- och sjukvård eller det sociala området. Mer information om satspuljen här

[7] Tænketanken – Udlændinges vej gennem uddannelsessystemet, Ministeriet for Flygtininge, Indvandrere og Integration (2004).  

[8] Att vara ”berörd” av insatsen innebär i detta fall att en person varit direkt berörd av projektet, exempelvis en elev som arbetar med en lärare som fått utbildning från projektet. En person som fått kännedom om projektet men inte aktivt arbetat med projektet räknas inte som ”berörd”.