Hikikomori (Sverige)

Hikikomori är japanska och betyder "den som drar sig undan". Projekt Hikikomori finns till för unga som isolerat sig i hemmet under längre tid och som varken arbetar eller studerar. Projektet arbetar för att hjälpa de unga att bryta isoleringen och bli mer delaktiga i samhället.

Var: Uppsala och Knivsta kommun.

Ansvarig aktör: Projektet är ett samarbete mellan Uppsala kommun – Vård & bildning och allmänpsykiatrin i Uppsala läns landsting.

När: April 2010 - september 2015.

Målsättning: Målet är att minst 50 procent av ungdomarna åtminstone ska ha planerat för arbetsträning, studier eller annan sysselsättning.

Målgrupp: Killar och tjejer 18 år och uppåt som är bosatta i Uppsala eller Knivsta kommun. Målgruppen har isolerat sig i hemmet, deltar inte i samhället och saknar förmåga att på egen hand bryta utanförskapet.

Budget: 10,2 miljoner SEK.

Bakgrund: Hikikomori startade som projekt för att nå fram till och hjälpa en grupp unga som annars hamnar utanför de konventionella stödsystemen.

Metodik: Projektet gör en individuell planering för varje deltagare, det handlar t.ex. om hembesök, individuella träffar, hjälp med myndighetskontakter, gruppträffar och sociala aktiviteter.

Evaluering: Projektet har utvärderats 2013 av Päivi Adolfsson, Uppsala universitet, och 2015 av Bengt Finn, Cecilia Ingard och Karin Jöreskog, Regionförbundet Uppsala län. Se länk till rapporter nedan.

EVALUERING OCH DISKUSSION

Projektets samhällsekonomiska nytta har också evaluerats. Se länk till rapport nedan.

Resultat

Utvärderingsrapporten från 2013 är skriven under projektets gång och sträcker sig fram till årsskiftet 2012-2013. Målen för projektet handlar delvis om att deltagarna ska ha fått rätt stöd och behandling, brutit sin isolering, påbörjat en planering mot arbete eller studier och ha självupplevd förbättrad hälsa. 50 procent ska åtminstone ha börjat planera för studier, arbetsträning eller annan aktivitet. Det målet är uppnått. I utvärderingen konstateras att andra mål uppnåtts i varierande grad men att en slutgiltig bedömning om verksamheten i projektet inte kan ges.

I utvärderingen uppges att målgruppen har ofta en komplex problembild och det tar tid att nå resultat. Deltagarna i projektet och personalen är samstämmiga om betydelsen av verksamheten. Genom projektet har 75 procent av ungdomarna i varierande grad brutit sin isolering, genom att planera för eller faktiskt gå vidare till studier,  arbetsträning och eget boende. Flera har förbättrat sina kontakter med myndigheterna. 

Slutsatserna från utvärderingen 2015 bekräftar och stärker den bild av projektet som presenterades i 2013 års utvärdering. Hikkikomori når i allt väsentligt sina projektmål och verksamheten framhålls som mycket viktig för deltagarna, men även för deras anhöriga.

FInn, Ingard och Jöreskog framhåller att verksamheten fyller ett tomrum i samhällets stöd till personer som har ett undvikande beteende och trots stora behov av stöd från samhället drar sig undan detta. De menar att utvärderingen av Hikikomori ger argument för att verksamheten bör bli en ordinarie del av utbudet av vård- och stödinsatser som erbjuds personer som isolerat sig.

Samverkan

I utvärderingsrapporten från 2013 framhålls samverkan som en viktig faktor för projektets framgång. Projektets medarbetare arbetar i miniteam kring varje deltagare, med en person från den kommunala socialtjänsten och en från landstingets allmänpsykiatri. Personalen, som också kallas behandlare, är väl förankrade i sina moderorganisationer. I och med att de två aktörerna kan arbeta tillsammans förenklas arbetet både för personalen men också för ungdomen.

MER OM PROJEKTET

Projektets syfte är att hjälpa ungdomar att bryta sin isolering och börja söka sig utåt och bli mer socialt aktiva, planera för att skaffa en egen försörjning och eventuellt en egen bostad. Ett annat mål för projektet är att öka kunskapen om målgruppen inom relevanta myndigheter och att stärka samarbetet mellan relevanta aktörer, såsom socialtjänst och hälso- och sjukvården.

Projektet tar emot personer i åldern 18-30 år med prioritering av yngre personer. Projektet kan ha 15 personer inskrivna samtidigt och utöver detta har projektet fem utslussningsplatser för de som kommit lite längre men som ändå behöver fortsatt stöd. Hikikimoris verksamhet är förlagd till en lugn, trevlig och tillåtande miljö i centrala Uppsala. Projektet gör även hembesök.

Projektstruktur och arbetsmetoder

Hjälpinsatser och bemötande måste vara individuellt anpassade och kräver samverkan mellan olika samhällsaktörer för att vara framgångsrika. Deltagandet i Hikikomori delas upp i tre steg.

Steg 1: Skapa förtroende mellan deltagare och handläggare, kartlägga deltagarens bakgrund, problembild och framtidsdrömmar. Metod: Olika kartläggnings- och skattningsformulär[1]. Motiverande samtal.

Steg 2: Handledarsamtal och sociala aktiviteter i och utanför projektlokalen. Hembesök sker efter behov. Aktiviteterna är schemalagda och publiceras i förväg på projektets blogg. Deltagande i aktiviteter är frivilligt. Metod: exponering, socialisering och motiverande samtal.

Steg 3: Inleda förberedelser inför studier, arbete eller arbetsträning. Utöver handledarsamtal och sociala aktiviteter ingår nu också studiebesök hos myndigheter och relevanta aktörer i samhället så som arbetsförmedlingen och Centrum för vuxnas lärande.

Begreppet hikikomori

Hikikomori är ett samlingsnamn för hundratusentals unga japaner som på grund av samhällets krav väljer att stänga in sig i föräldrahemmet nästan helt utan kontakt med världen utanför.  Fenomenet finns även i Sverige om än något annorlunda och i mindre skala. Att dra sig undan samhället kan ge stora negativa konsekvenser och ungdomen går miste om det stöd som erbjuds från myndigheter, till exempel från socialtjänst och vården. Ungdomar som drar sig undan på det här sättet får svårt att gå vidare i livet med studier, arbete och familjeliv.

Rekrytering

Deltagarna kan komma till projektet från många olika håll, det behöver inte vara på remiss från en myndighet eller med hänvisning till en diagnos. Det räcker med att ungdomen själv eller en förälder kontaktar projektteamet och uppger intresse för att delta för att inbjudas till en första intervju och ansökan om deltagande. Att projektet är tillgängligt för en större grupp unga, inte endast för dem som redan är i kontakt med myndigheter, har varit en medveten tanke i projektet och ett viktigt element för att nå fram till de unga som allra mest behöver projektets insatser. Projektets storlek sätter dock begränsningar för antalet unga som kan delta. Deltagande i Hikikomori är frivilligt och ungdomarna kan när som helst besluta sig för att gå ur projektet.

Finansiering och åldersgrupp

Projektperioden har förlängts vid två tillfällen. Vid dessa tillfällen har finansiärer och huvudmän bytts ut och åldersgruppen för deltagarna har flyttats fram för att sedan helt tas bort. Hikikomori startade ursprungligen 1 april 2010 som ett tvåårigt samarbete mellan socialtjänsten i Uppsala kommun och Uppsala läns landsting. Det var då helfinansierat av Samordningsförbundet och budgeten för perioden var 4 587 000 SEK. Målgruppen var då 18-25 år.

2012 förlängdes projektet med ytterligare två år. Åldergränsen flyttades uppåt till att omfatta personer mellan 18-30 år. Ordinarie verksamheter finansierade varsin 50 procent tjänst och total budget var på 3 045 000 SEK.

2014-2015 är Hikikomori ett samarbete mellan Uppsala kommun - Vård & bildning och Landstinget Uppsala län. Samordningsförbundet finns fortfarande med, men står för endast 580 000 SEK, medan ordinarie verksamheter betalar 900 000 SEK vardera samt får 225 000 SEK från regeringens så kallade PRIO-satsning.

LÄNKAR OCH MATERIAL

Projektets blogg.

Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2016 (PRIO)

Uppsala kommun – Vård & bildning

Finsams hemsida.

Utvärderingsrapport 2013 för projekt Hikikomori

Utvärderingsrapport 2015 för projekt Hikikomori

Samhällsekonomisk utvärdering av projektet.

Läs BBC:s artikel från 2013, Hikikomori: Why are so many Japanese men refusing to leave their rooms?

Se klipp från TV4:s Malou Efter tio Tema: Ensamhet – Vad är Hikikomori, och varför ökar det bland unga?

 

[1] MADRS-S (Montgomery Åsberg Depression Rating Scale), SPS (Social Phobia Scale), KASAM (Känslan av sammanhang) och SDS (Sheehan Disability Scale).