SiSam (Sverige)

Statens institutionsstyrelse (SIS) och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)  har på uppdrag från regeringen att utveckla och pröva en modell för skolsamverkan för elever som placeras på särskilda ungdomshem. Tanken är att ökad samverkan ska stärka ungdomarnas chanser till en välfungerande och sammanhållen skolgång.

Var: Projektet styrs centralt från myndigheterna SIS och SPSM. Verksamheten sker på kommun- och ungdomshemsnivå.

Ansvarig aktör: SIS och SPSM i samarbete med kommunerna (socialtjänst och skola). Hittills har 47 kommuner förbundit sig att arbeta enligt den framragna modellen.

När: 2013-2015.

Målsättning: Modellen ska genom samverkan mellan olika aktörer skapa bättre förutsättningar för en obruten skolgång och god förankring i skolan för de ungdomar som vårdas inom SiS.

Målgrupp: Barn och unga som placeras på särskilda ungdomshem, dvs i samhällsvård. Drygt 1000 ungdomar 13-20 år vistas varje år på särskilda ungdomshem under kortare eller längre perioder.

Budget: Cirka 36 miljoner SEK, varav två tredjedelar går till SiS och en tredjedel till SPSM. Medlen används till att finansiera projektmedarbetare på central och lokal nivå, dialogmöten mellan kommuner och ungdomshem etc.

Bakgrund: Forskning visar att goda skolresultat och bra utbildning är den starkaste skyddsfaktorn för utsatta barn och unga. Placeringar i SiS ungdomshem är ofta korta med stor risk för att skolgången inte blir sammanhängande för ungdomarna. En bidragande faktor till avbrotten i skolgången är brist på samarbete mellan de aktörer som ansvarar för utbildningen och placeringen.

Metodik: Sis skriver kontrakt med kommunerna som vill följa modellen och delta i projektet. Modellen består av sju rutiner. Tillsammans utgör rutinerna de processer för samverkan som måste fungera mellan socialtjänsten, skolan och SiS för att skolgången ska fungera utan avbrott för eleven. SPSM bidrar med stöd och information till aktörerna på lokalt plan.

Evaluering: Uppdraget delredovisades 2014 och ska slutredovisas 2016. Ansvarig för redovisningen är SiS. SiS har en expertgrupp av forskare och representanter för andra myndigheter, såväl vid utformningen av modellen som i samband med utvärderingen.  

MER OM PROJEKTET

SiS har fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) utveckla och pröva en modell för obruten skolgång och stärkt skolförankring för de ungdomar som vårdas hos SiS. Uppdraget utförs som ett projekt under namnet SiSam  – En strukturerad modell för skolverksamheten på särskilda ungdomshem.

Modellen ska omfatta hela den process som startar med att socialtjänsten ansöker om plats och som avslutas efter utskrivning. Den ska användas vid varje placering på SiS ungdomshem, oavsett typ av placering, och för både skolpliktiga och icke skolpliktiga elever.

Under institutionsvistelsen ska de inblandade aktörerna fokusera på att inte tappa kontakten med den unges hemskola, oavsett om det handlar om grundskola, gymnasieskola, särskola eller skola kombinerad med praktik. Det gäller både för korta och långa placeringstider.

Hittills har 47 kommuner förbundit sig att arbeta enligt den framragna modellen. De deltagande kommunerna står för över 60% av alla placeringar.

Skola på SiS ungdomshem

Alla SiS ungdomshem har skolverksamhet och skolan följer läroplanenerna för respektive skolform och kunskapskrav i aktuella kursplaner.. På grund av ungdomshemmens olika uppdrag och de olika långa placeringstiderna, ser skolverksamheten olika ut. Alla SiS skolor har dock en ramtimplan för grundskolan att följa, vilken ger eleven rätt till 23 timmars undervisning i veckan. Alla icke skolpliktiga ungdomar i SiS ungdomshem ska också erbjudas undervisning i en omfattning som motsvarar SiS timplan för grundskolan.

Mer om Sisam-modellen

Modellen innebär att ansvariga för socialtjänst och skola i en kommun samverkar med varandra och med SiS för att säkerställa att de ungdomar som kommunen omhändertar och placerar på särskilda ungdomshem får den utbildning de har rätt till och behöver. Modellen fokuserar på kommunikationen inför socialtjänstens beslut att omhänderta ungdomen, under vistelsen på ungdomshemmet och efter utskrivning.

De sju rutinerna

 

Rutiner före placeringen

Rutin 1: Socialsekreteraren kontaktar skola/utbildningsförvaltning i kommunen redan när utredningen startar, för att få information och aktuella skoldokument.

Rutin 2. Socialsekreteraren dokumenterar information om skolan i utredningen och förmedlar den när han/hon ansöker om plats på SiS.

Rutin 3. När socialsekreteraren ansöker om plats frågar SiS placeringsenhet efter information om skolan och eventuella dokument. SiS kontrollerar även om kommunen har avtal om samverkan.

Rutiner under placeringen

Rutin 4. Lärare i SiS skola har möte med skolan/utbildningsförvaltningen. I samarbete med socialtjänsten gör de en plan för skolgången. SiS och socialtjänsten dokumenterar planeringen i en skolöverenskommelse.

Rutin 5. Lärare i SiS skola återkopplar till skolan/utbildningsförvaltningen om skolgången på ungdomshemmet. Formerna för återkopplingen dokumenteras av i skolöverenskommelsen. 

Rutin 6. SiS samordnar och planerar inför utskrivningen.

Rutiner efter placeringen

Rutin 7. SiS lärare följer upp den unges skolförankring tre månader efter utskrivningen.

Grund för satsningen – teori och praktik

Modellen utgår från Skolverkets och Socialstyrelsens vägledning och tidigare erfarenheter av regionala samverkansprojekt med socialtjänst och skolor i Göteborg och Malmö. Regeringens utredning från 2010[1] och Skolinspektionens uppföljning från 2012 har också varit vägledande i utformningen av modellen.

EVALUERING OCH DISKUSSION

Projektet följs upp och utvärderas, bland annat genom att två grupper av ungdomar, en kontrollgrupp och en experimentgrupp följs upp tre månader efter utskrivning. En delredovisning lämnades till socialdepartementet den 30 maj 2014. Projektet slutredovisas senast den 1 april 2016.

Delredovisningen beskriver hur SiS och SPSM gemensamt utvecklat och förankrat den samverkansmodell, SiSam, som ungdomshemmen och kommunerna ska pröva under två år. Prövningen  pågår 1 januari 2014 till 31 december 2015.

Efter projekttidens slut ska modellen, efter de justeringar som kan motiveras av erfarenheter under projekttiden, ingå i ordinarie verksamhet på SiS ungdomshem. Arbetet med att förmå fler kommuner att ansluta till modellen kommer att fortsätta.

SiSam-modellen ligger väl i linje med andra förändringar av verksamheten vid SiS ungdomshem. Dels har lagregleringen av skolverksamheten förändrats från och med 2017-07-01 genom en ändring av skollagen med innebörden att så gott som alla relevanta bestämmelser i Skollagen avseende skolväsendet även ska gälla för SiS skola. Dels har SiS beslutat om nya riktlinjer för sin behandlingsverksamhet där skolgången ges en större tyngd än tidigare.

LÄNKAR OCH MATERIAL

Sisam-modellen beskriven på SiS hemsida

Delredovisning av regeringens uppdrag till Statens institutionsstyrelse och Specialpedagogiska skolmyndigheten – att utveckla och pröva en modell för skolsamverkan

Se, tolka och agera – om rätten till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)

Undervisning vid hem för vård eller boende, HVB, Elever får inte den undervisning de har rätt till (rapport 2012:2) 

Mall för samverkansavtal mellan kommun och SiS


[1] Regeringen tillsatte 2010 en utredning för att utföra en översyn av skolans arbete med utsatta barn och ungdomar. Utredningen resulterade i rapporten Se, tolka och agera – om rätten till en likvärdig utbildning (2010). Parallellt med utredningen gjorde Skolinspektionen en uppföljande kvalitetsgranskning Undervisning vid hem för vård eller boende, HVB, Elever får inte den undervisning de har rätt till (rapport 2012:2).