Skolfam (Sverige/Norden)

Skolfam är en förebyggande arbetsmodell för att stärka skolresultaten för placerade barn. En förbättrad skolgång är en kraftfull åtgärd, så kallad skyddsfaktor, för att stärka placerade barn och unga att stå emot andra utmaningar, så kallade riskfaktorer.

Var: I dag är arbetsmodellen spridd till 23 kommuner i landet.

Ansvarig aktör: Kommunerna är ansvariga för det lokala samarbetet. Ett nationellt nätverk fattar beslut om övergripande frågor och om möjligheten att ansluta och ge stöd till nya kommuner. Det nationella samarbetet drivs med stöd av Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

När: Skolfam startade som ett projekt i Helsingborg 2005.

Målsättning: säkerställa att varje fosterhemsplacerat barn får en god skolgång utifrån sina individuella förutsättningar.

Målgrupp: Barn och unga i förskoleklass och grundskola, placerade i fosterhem.

Budget: Det nationella samarbetet kring Skolfam drivs med stöd från Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Det operativa arbetet i kommunerna finansieras fullt ut av kommunerna själva. I regel samverkar man finansiellt där anslag från såväl socialnämnd som skolnämnd tillsammans finansierar verksamheten. I vissa fall finansieras Skolfam med hjälp av nämndövergripande sociala investeringsfonder, där kommunstyrelsen har avsatt medel för att kunna investera i förebyggande eller tidiga insatser som kan medföra besparingar på längre sikt.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset bekostar tillfälligt en tjänst för en nationell samordnare i avvaktan på politiska beslut om framtida finansiering av kommunextern verksamhet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under 2014 finansierat ett initiativ för spridning av arbetsmodellen, samt en webbaserad utbildning.

Bakgrund: Skolfam startade som ett projekt i Helsingborg 2005.

Evaluering: Linköpings universitet har genomfört en hälsoekonomisk analys av SkolFam i Norrköping. Centrum för psykiatriforskning genomför under 2012-2015 en nationell effektutvärdering av insatsen. Läs mer nedan om de bägge studierna.

EVALUERING OCH DISKUSSION

Forskarna Lars Bernfort och Martina Lundqvist från Linköpings universitet sammanfattar resultaten från deras hälsoekonomiska undersökning av SkolFam i Norrköping med följande punkter:

Barnens förmågor och prestationer i skolan förbättras.
Barnen som deltog i SkolFam hade högre betyg än kontrollgruppen.

Barnen som deltog i SkolFam erhöll mindre resurser från Socialförvaltningen under och efter insatsen.
Barnens möjlighet till fortsatt utbildning och arbete förbättras då betygen blir bättre.
Insatsen beräknas som både livskvalitetshöjande och kostnadsbesparande, både i det korta och långa perspektivet.

På uppdrag av Socialstyrelsen gör Centrum för psykiatriforskning, tidigare ”Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum)” en nationell effektutvärdering utifrån de resultat som medlemskommunerna samlar in. Utvärderingen sker under perioden 2012-2015 och ska utmynna i en undersökning om Skolfam som arbetsmodell ger effekter på:

läs- och skrivfärdigheter
matematiska färdigheter
kognitiva förmåga
sociala samspel och
relationen mellan lärare och elev.

MER OM SKOLFAM

Arbetsmodell för att hjälpa placerade barn och unga

Skolfam är ett arbetssätt för att stärka skolresultat i grundskolan för barn i familjehem. Det bygger på principen att samverka för att förebygga misslyckanden i skolan.

Skolresultaten står i fokus, det är alltså ett arbete som bedrivs med skolan som arena och med pedagogik som verktyg. Inte kliniskt och faktiskt inte heller socialt i första hand.

Konkret går det till så att barnets och familjehemmets socialsekreterare, en psykolog, och en specialpedagog tillsammans gör en individuell kartläggning av en elevs förutsättningar att klara skolan bra. Man kartlägger elevens styrkor och eventuella luckor i svenska och matte, bedömer relationen mellan elev och lärare, bedömer elevens intellektuella begåvning, kognitiva, sociala och praktiska färdigheter och elevens känslomässiga status. Denna kartläggning ligger sedan till grund för en plan som skapas av skolpersonalen, familjehemmet, och Skolfamteamet tillsammans. Planen ska leda mot målet att eleven ska täppa igen kunskapsluckor, bli optimalt utmanad och nå så höga kunskapsmål som förutsättningarna medger.

Man följer utvecklingen i skolan noga och sätter in de insatser som behövs. Det kan vara allt från specialpedagogik för att starta om från grunden, till att ge mer stimulerande uppgifter på en betydligt högre nivå än vad som läroplanen föreskriver. Efter två år upprepas kartläggningen med samma normerade tester och bedömningsinstrument som användes första gången. Det leder till att man faktiskt kan mäta ett individuellt resultat, vilket brukar vara starkt motiverande för eleven.

Efter de två första åren fortsätter man att följa barnens skolgång fram till grundskolans slut med det övergripande målet att eleverna ska ha behörighet till gymnasieskolan.

2014 togs en webbutbildning fram om Skolfam med stöd från Psynkprojektet. Utbildningen vänder sig till familjehem, vårdnadshavare, beslutsfattare, skolpersonal och barn i familjehem. Utbildningen är gratis och öppen för alla som är intresserade.

Manual säkrar kvaliteten

 Samtliga kommuner utgår från en gemensam manual i arbetet med Skolfam. Manualen säkrar att alla arbetar på samma sätt och att kvaliteten i arbetet bevaras. För att man inom forskning ska kunna göra relevanta utvärderingar krävs det också att alla utgår från samma grundmaterial, metod och arbetssätt.

Ledning för Skolfam

Det nationella nätverket har bildat en styrgrupp som bland annat fattar beslut om övergripande frågor och om möjligheten att ansluta och ge stöd till nya kommuner. Styrgruppens medlemmar består av representanter från respektive kommun som företräder både skola och socialtjänst. Styrgruppen utser också en arbetsgrupp som bereder frågor till styrgruppen.

Det finns även utsedda kvalitets- och utvecklingsansvariga representanter utifrån professionerna socialsekreterare, specialpedagog och psykolog.

Både ledningspersonal och operativ personal håller regelbundna möten för att utvecklingsarbetet ska fortgå och erfarenheter sprida sig mellan kommunerna.

Nordisk spridning

Modellen har också spridit sig till Finland, Danmark och Norge.

 

LÄNKAR OCH MATERIAL

Hälsoekonomisk studie från Linköpings universitet Är insatsen SkolFam lönsam? Utvärdering av SkolFam i Norrköpings kommun. 

Läs mer om den pågående studien av Skolfam från Centrum för psykiatriforskning

Läs mer om hur din kommun kan komma igång med modellen.